Frid-träning dag 4!

Idag sadlade och tränsade jag Frid i stallet (tränset satte jag över grimman och det var inga tyglar på) innan jag gick ut och lekte med honom. Han hade tillfälligt hjärnsläpp på porqupine game så det fick jag jobba med en stund innan han var med och koncentrerad igen men sen gick det bra! Han fick springa lite för han kändes pigg men han var samtidigt lugn och stabil.

DSC_0367 DSC_0379 DSC_0375

När jag hoppade upp testade jag mina porqupines uppsuttet, red på spåret i skritt och trav och tränade avsaktningar och halter och allt funkade ännu bättre än igår! Ibland har han lite egna idéer som han hellre vill göra, typ ”Jag vill svänga nu!” eller ”Nu vill jag trava” men för det mesta följer han mig helt underbart bra! Det är som om han aldrig gjort annat.. när jag rider för fjärde gången..

DSC_0416 DSC_0381 DSC_0384 DSC_0396

Eftersom allt funkade så bra, han var inte ens brydd om bettet längre bestämde jag mig för att testa galoppen. Det tog ganska lång tid innan han förstod vad jag ville, han travade mest snabbare och när han blev riktigt förvirrad ville han stanna. Vilket jag också lät honom göra. Det sista jag vill är att han ska bli rädd eller upprörd över något. Han hade samma tendenser när det gällde att trava första gången. Jag försökte ett par olika strategier för att fatta galopp och till slut lyckades jag nog hitta rätt både timingen i när jag bad honom och i hur jag bad honom och då fick jag galopp! Och vilken galopp sen! Jag är alldeles salig! Jag har längtat efter att få galoppera på Frid för att det ser så härligt ut och han överträffade alla mina förväntningar! ❤

DSC_0431

Tack Vilma för att du fotade! 🙂

Annonser
Publicerat i Hästarna | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tredje dagen i inridningsutmaningen!

Här kommer en uppdatering av dagens pass med Frid! Denna smarta ponny alltså (han är ca 152 cm hög men jag kallar alla hästar ponnys för att det låter gulligt)!

Jag tänkte försöka korta ner uppvärmningen lite för att inte trötta ut honom innan jag hoppade upp. Därför sadlade jag direkt och lekte lite efteråt. Idag var han aningens skeptisk till att låta mig spänna gjorden men hade inga problem med att ha den på sig sen.. och hittills har ju en skeptisk Frid inneburit att han kanske gått något steg åt sidan så det är inte så dramatiskt.
DSC_0553

Jag hade några specifika planer för dagen, den ena var att vara på stora ridbanan för att ge Frid lite mer känsla av att vara på väg någonstans. Sen tänkte jag även att han skulle få ha bett i munnen för första gången och att vi skulle befästa traven som vi började öva på igår.

DSC_0559

Som vanligt imponerar Frid mig med att genast försöka tugga på tränset så det var bara hjälpa honom att hitta rätt del att stoppa i munnen sen var han tränsad! Han tyckte dock att det var lite konstigt att ha något i munnen så han tuggade en del..
DSC_0570
Därför lät jag honom äta lite gräs och upptäcka att det inte var så mycket i vägen utan att han kunde bete sig som vanligt. När han var lite lugnare med bettet tog jag av tränset igen, knöt repet som tyglar och hoppade upp.

DSC_0580
När jag rider en ung och oerfaren häst har jag oftast ett hål kortare stigläder än i vanliga fall för att ha lätt att hoppa av snabbt om det skulle behövas. För att kompensera för detta får jag dock trampa ner hälarna lite extra om någon undrar.. Ibland är det praktiskt att ha överrörliga fotleder! 😉

Frid imponerade på mig igen genom att ha väldigt lätt för att följa spåret på ridbanan! Jag har aldrig varit med om maken! Först fick han gå lite som han ville, han hamnade nästan direkt vid staketet och följde det runt så då guidade jag honom ett par gånger och sen hade han fattat att där var ett bra stället att gå på! Så efter att ha skrittat runt ett par varv åt båda hållen bad jag honom trava. Det var så lätt! Han hade förstått hjälperna från igår, och svarade superfint på ett väldigt lätt tryck med benen! Han var mer framåt, förmodligen på grund av kombinationen av större yta, mer självförtroende i uppgiften och mindre uppvärmning så idag fick vi prata lite om det där med halter och avsaktningar i stället för det hade han ingen större lust med.. Det var ju roligare att springa liksom! 🙂
DSC_0590 DSC_0601 DSC_0606
Dimman och mörkret gjorde det svårt att fota men det ger ändå en bild av framstegen! Tack Angelica för hjälpen!

Efter att ha travat lite i båda varven hoppade jag av och var nöjd för dagen. Han var fortfarande pigg och framåt men jag var så  nöjd med honom och ville sluta medans han tyckte det var kul så idag fick det bli så. När jag hade hoppat av tränsade jag honom igen och lät honom bära tränset och sadeln tillbaka till stallet så slapp jag! 🙂

Jag älskar känslan av att utbilda en häst och samtidigt stärka den och ge den mer självförtroende! Det ska aldrig vara mot hästen utan alltid med och för den! Är det det kan utbildningen och all annan ridning/hästhantering vara det finaste som finns.

Publicerat i Hästarna | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Andra passet med Frid!

Nu är det dags för en uppdatering med Frid! Idag hade vi ingen fotograf så vi får krydda inlägget med någon bild från igår istället. Men vi har gjort framsteg!

Idag har vi ridit med sadel och travat några steg! Men vi tar det också från början. Jag hämtade Frid och tog in honom i stallet för att kolla lite snabbt vilken sadel som skulle kunna funka och jag konstaterade att jag hade gissat rätt för den första jag testade såg bra ut. Så första gången han fick en sadel på sig stod han i boxen. Efter att han nosat på sadeln la jag bara på den och det hade han inget emot. Eftersom det såg bra ut tog jag med mig sadeln ut. Jag bar den alltså ut för jag ville inte spänna fast den inne ifall han skulle bli rädd. Det är väldigt vanligt att hästen kan bli rädd för sadeln och sadelgjorden eftersom den sitter fast och om han skulle bli rädd så ville jag att han skulle ha palts att springa av sig rädslan liksom. Men när jag hade varmt upp lite, lagt på sadeln och satt fast sadelgjorden reagerade han inte mycket alls. Han såg lite fundersam ut men efter ett par steg hade han bestämt sig för att det var okej så det var inga problem! Fina Frid! För att det rent fysiskt är lättare att bocka när man galopperar (galopp och bocksprång är båda i tretakt) bad jag honom galoppera för att kolla så att det inte fanns någon dold reaktion där men det gjorde det inte. Han fick även springa lite med stigbyglarna flaxande vid sidorna men det störde inte heller honom nämnvärt.

Eftersom sadeln inte var särskilt jobbig förberedde jag för uppsittning. Jag ställde mig först i stigbygeln på båda sidorna och klappade honom samt hängde över sadeln och tog tag i stigbygeln på andra sidan och rörde på den men han var helt cool med det också. Så sen hoppade jag upp och skrittade runt. Jag tränade på att han ska förstå och svara för mina hjälper. Jag använde min energi som fas 1 och förstärkte sedan med den hjälp jag vill att han ska lära sig för det jag ber om. Så jag sträcker på mig och tänker att vi ska gå innan jag lägger på skänklarna, jag tittar dit jag vill gå och vrider axlarna innan jag tar i tygeln för att styra och jag slappnar av och stannar i kroppen innan jag ber hästen stanna med tyglarna. När start och stopp fungera bra fortsatte jag med att be om trav. Det var lite svårare men vi löste det! Det gäller att belöna minsta försök så när han ökade skritten berömde jag det och sen försökte vi igen tills han hittade traven! Vi gjorde detta två gånger sen slutade vi för dagen. Jag är stolt över min lille Frid! Han är världens bästa Nordis!
DSC_0719

Publicerat i Hästarna | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Höstlovsprojekt Frid, tjuvstart!

Hej! Idag kunde jag inte hålla mig längre utan jag tjuvstartade mitt lilla höstlovsprojekt (från början skrev jag sportlov utan att tänka på det, men det är såklart höstlovet jag menar!) att rida in Frid. Hittills har det varit väldigt odramatiskt, utom när han kraschade in i staketet… Fast det var i och för sig också odramatiskt. Men nu tar vi det från början.

DSC_0550

Jag hämtade honom i hagen, borstade av honom lite snabbt och eftersom jag kände att han behövde röra lite på sig men inte direkt hade spring i benen började jag med lite porqupine game. Förutom att flytta fram- och bakdel tränade vi på att böja halsen och följa tryck runt hela kroppen. Sedan fortsatte vi med driving game. Frid är imponerande duktig på att läsa av mig och se vad jag vill! Jag har inte lekt med honom mycket alls och senast jag lekte med honom var på en lastningsdemo på ett av ridlägerna i augusti. Trots detta var han helt med mig, frågade hela tiden vad jag ville och läste av min intention bättre än jag hade förväntat mig! Jag kunde be honom sätta nosen på olika saker och han tycket mycket om den lilla blå bollen som han gärna puttade lite extra på med både nos och hovar! 🙂
DSC_0557 DSC_0570 DSC_0574

Frid har aldrig haft något på sig (förutom mig då) ingen sadel, inget täcke, inte ens ett schabrak på ryggen. Så istället för att börja med en sadel och allt vad det innebär började vi med barbacka padden. Han hade inga problem med att jag la på den, inte ens som hatt 😉
DSC_0582 DSC_0583 DSC_0593DSC_0585 DSC_0590
För att inte chocka honom med sadelgjorden testade jag honom med ett rep runt magen, det kunde jag styra och släppa om han skulle bli rädd. Efter typ två steg åt sidan var den lilla krisen över och han kunde lätt röra sig i både skritt och trav med ett åtdraget rep runt magen så det var bara att gå vidare!

DSC_0597 DSC_0602 Enda reaktionen över huvud taget på padden och sadelgjorden var ett litet bocksprång första gången jag bad om galopp, i övrigt gick allt kalasbra tills jag bad honom galoppera i andra varvet och han inte riktigt förstod. Jag bad honom galoppera, han var påväg mot staketet, jag tänkte: bra, då kan jag ha staketet som hjälp när jag ber honom fatta galopp så jag satte lite press.. Frid såg ut som ett frågetecken, tittade på mig och sa ”okej jag försöker” och så hoppade han. Rakt in i staketet. Gulliga ponny! Han kom inte så långt, två ribbor knäcktes, han typ la sig på marken under och sa ”det där var ingen bra idé” sen reste han sig upp och vi fortsatte. Det var ett missförstånd, ingen blev skadad eller upprörd men jag får byta två ribbor på staketet imorgon och kanske vara lite mer försiktig när ber honom springa mot något!

DSC_0608 DSC_0613
DSC_0623

Även om jag suttit på Frid förut ville jag inte göra något förhastat så jag hoppade upp och hängde på båda sidorna innan jag satte mig. Precis som allt tidigare var det helt odramatiskt, han stod fint när jag hoppade upp, inga problem! Efter att ha hoppat upp och ner ett antal gånger knöt jag runt tyglar och hoppade upp igen.
DSC_0653 DSC_0672  DSC_0682 DSC_0678

Väl uppe gjorde jag samma saker som jag började med från marken, jag böjde halsen och bad honom flytta bakdelen. Det tyckte han var lite svårt, framförallt var det svårt att hålla balansen så det blev lite stappligt i början men det gick snabbt över. När det funkade ledde jag ut framdelen och lät kroppen följa efter. Jag guidade nosen lite och skrittade runt lite här och där och plötsligt insåg jag att han fattar skänklarna! Ingen unghäst jag ridit in innan har fattat att det betyder ”gå” när jag kramar med båda benen samtidigt så snabbt!
DSC_0690 DSC_0701 DSC_0689 DSC_0691 DSC_0695
Jag är så stolt över min lilla pojke som jag satt och skrittade på i sammanlagt ca 5 minuter idag. När jag hoppade av gäspade han massor och sen ville han följa mig vart jag än gick! Sötaste hästen! ❤

DSC_0714 DSC_0708 DSC_0711 DSC_0712 DSC_0717 DSC_0719

Publicerat i Hästarna | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Höstlovsutmaning!

Snart är det höstlov och det innebär lov även för ridskolan. Så för att jag ska ha något att göra på min lediga vecka (nu var jag lite självironiks, det finns alltid saker att göra!) tänkte jag ge mig själv en liten utmaning. Istället för att undervisa tänkte jag spendera lite extra tid på min unga Nordsvensk Frid. Jag tänker helt träna med honom 7 dagar i rad och se hur långt jag hinner med hans inridning på den tiden. Jag tänker försöka dokumentera med bilder och dagboksblogga här så att du kan få följa hans utveckling om du vill!

Lite bakgrundshistoria om Frid. Han är 2,5 år gammal, drygt 150 cm hög och jag har haft honom sedan december 2013 då jag köpte honom av min kusin. Han är e. Bergakung.
Frid är en pigg och busig lite häst med mycket energi och styrka såklart. För dig som har koll på Horsenalitys är han LBE/RBE. Jag har lekt med honom några gånger så han kan de 7 lekarna (även om han ofta har lite egna åsikter om hur de ska lekas), jag har även hängt på honom och suttit på honom vid ett par tillfällen men han är aldrig styrd eller riden framåt så att säga. Han har heller aldrig haft sadel eller träns på sig. Hur långt vi kommer med inridningen under nästa vecka avgör han! Det viktiga är att ta allt i hans takt och att jag låter honom utvecklas på ett positivt och givande sätt som är minst lika roligt för honom som för mig.

På måndag startar vi! Hänger du med?

DSC_0118

Jag har tyvärr inga nytagna bilder på Frid på min dator så här kommer en bild från förra året i december. Han har vuxit lite sedan dess. Jag hoppas dock kunna åtgärda bildbristen nästa vecka så lite nya bilder kommer komma upp!

Publicerat i Hästarna | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Träna hästen mentalt, emotionellt och fysiskt!

Nu har jag hittat lite ny inspiration så nu ska jag rida på den vågen och skriva ett blogginlägg innan den försvinner igen! Den här är det min egen fantastiskt vackra häst som inspirerat mig. Nu ska vi nämligen komma igång. Så är det bara. Så de senaste två veckorna har jag lekt med honom sammanlagt sju gånger och idag lekte Hanna med honom. Det bästa jag vet (näst efter att leka med en häst själv när allt går bra) är att få se någon annan som är så duktig som Hanna leka med en häst. Det är då jag verkligen kan observera, fundera och analysera hans beteende eftersom jag inte själv måste fatta snabba beslut om hur jag ska lösa situationen jag just befinner mig i.
DSC_0294
Något som förvirrat mig lite med den där stora hästen jag har är att han inte riktigt tycks tänka. Han är en lekfull häst i övrigt, han gillar att leka med kompisarna i hagen och är allmänt pillig så fort han är trygg men när det sitter fast en människa i andra änden av linan är det som om hjärnan stänger av. Att lära honom något nytt tar otroligt lång tid, det kopplar liksom inte. Han ser inte jättespänd ut, lite orolig kanske men inget särskilt anmärkningsvärt egentligen. Nej, det känns mest som att han inte riktigt tänker. När jag satt vid sidan om idag och observerade min vackra fux såg jag något jag tidigare inte tänkt på. Hanna fick gå upp till fas 4 gång på gång men han kopplade ändå inte riktigt vad han skulle göra för att slippa det trycket. Jag brukar behöva göra samma sak och det brukar ta lååååång tid innan han kopplar så pass att man inte behöver använda de högre faserna (och då är jag inte känd för att vara mjuk eller mesig..). Men nu när jag satt där och tittade på slog det mig, han vet inte att han kan. Detta är inget ”Åh nej, min häst har dåligt självförtroende” här, det är snarare en insikt om att min häst aldrig riktigt har lärt sig att han kan undvika trycket.
DSC_0283

Jag ska försöka förklara det närmare med en liknelse. Det är som om någon skulle knuffa runt dig i världen varje dag och trots att den andra människan börjat med att be snällt, sen sagt till, skällt och till slut fysiskt knuffat dit du ska så har du aldrig riktigt lärt dig att du kan slippa bli knuffad om du lyssnar på något av det som kommer tidigare. Och hur skulle du kunna ha lärt dig det om du tidigare levt med en människa som alltid knuffade dig till allt? Om du aldrig hade lärt dig språket, om språket kanske aldrig ens har funnits tidigare utan det enda som funnits tidigare var den fysiska knuffen, skulle det då vara konstigt om det tog ett tag för dig att inse att du kanske kan slippa bli puttad? Om du var van vid att bli fysiskt knuffad överallt och någon helt plötsligt bad dig gå och tänka själv, på ett språk du aldrig talat tidigare, hur skulle det då kännas? Hur lång tid skulle det ta innan du började koppla att de där orden alltid kommer innan knuffen? Och hur lång tid skulle det ta att förstå att om du lyssnade och svarade på orden skulle knuffen aldrig komma?
DSC_0330
Och sen, när det började lossna, när du började förstå att du kanske kunde slippa det där fysiska som kanske aldrig varit så hårt att det rent fysiskt kunde skada dig men ändå tillräckligt för att kännas mentalt obehagligt, när du började förstå att det går att kommunicera på andra sätt, hur skulle det kännas? Hur lång tid skulle det ta för dig att verkligen börja lita på att det inte behövde bli obehagligt, slappna av i det, bli trygg, växa i dig själv och våga ta egna initiativ? För om du hela tiden är rädd för obehag kommer du förmodligen inte vara kapabel att ta några egna initiativ alls. Nej, för att vara lekfull och påhittig måste man känna sig trygg. Det är i alla fall min övertygelse.

DSC_0347

Det går fortare och fortare nu men varje gång vi börjar måste jag tålmodigt och lugnt gå igenom allt igen. Jag måste än en gång förklara att jag vill före en två-vägs kommunikation med honom, att jag vill lyssna in och värdesätta hans önskan i det hela samtidigt som jag vill att han ska lyssna och svara på min. Jag måste tala om för honom att jag inte tänker knuffa honom eller tvinga honom till något utan uppmuntra honom att söka eftergift. Men hur skulle han kunna vetat att det gick att söka eftergift om han inte visste att den fanns?

DSC_0360Kan du se hans osäkerhet i den här situationen?

Han är en otroligt spännande häst och det känns som om vi tog ett stort steg i dag. Eller jag tog ett stort steg i min förståelse för honom när jag fick sitta vid sidan av och titta. Och Hanna gjorde så mycket rätt att jag inte hade kunnat göra det bättre själv. När hon uttryckte att hon ”ville hitta den där hjärnan” eller jublade när han efter långt om länge började söka efter ett svar och inte bara vandra runt tillsynes planlöst fick jag sitta där och förstå ännu mer. Hon hjälpte honom att slappna av genom att vara en lugn och tydlig ledare, hon fick honom att börja tänka själv och bli lite nyfiken och därifrån kunde hon sedan närma sig det han är som mest rädd för utan att skrämma honom igen.
DSC_0410

Nu kanske ni sitter här och vill ha lite bakgrundsinformation.. Spirit är köpt som min nästa stjärna men han har ett lite traumatiskt förflutet. Det jag vet från tidigare ägare är att något måste gått väldigt galet när han var iväg på inridning för sen kom han tillbaka och kastade av allt som satte foten i stigbygeln. Efter det har han varit på tillridning (det var även där han var när jag provred) och där fick de det att fungera hyfsat men när jag var där upplevde jag honom som väldigt spänd och sluten. RBI helt enkelt. Och han hanterades väldigt annorlunda där jämfört med vad jag brukar göra. När han kom hem till mig visade han snart upp en annan sida. Jag insåg snabbt att det finns mycket mer lek och bus i den här stora pojken än vad jag såg när jag provred men jag insåg också att traumat var långt ifrån löst. Jag provade hoppa upp på honom när han hade bott här någon vecka och jag kom ner lika snabbt igen om än ofrivilligt. Om jag ställde mig på en pall bredvid honom på hans högra sida flög han i taket (och med tanke på att vi var utomhus kan ni tänka er att han flög högt..), eller om jag hoppade upp på en häst bredvid honom. Då insåg jag att jag inte har råd att hoppa över några steg här (särskilt inte för min egen hälsas skull). Men en kombination av mycket jobb för mig i vår och sommar och en häst som genomgått en mental och fysisk omställning på hög nivå har gjort att han mest fått vila fram tills nu. Vi har lekt lite sporadiskt och det har hänt mycket men det är först nu vi börjat komma igång på riktigt så att säga.

DSC_0444 DSC_0445 DSC_0441 DSC_0443

Det ska bli otroligt spännande att se vad mer den här hästen kommer att lära mig. Den fösta läxan jag fick var nog att inte anta.. Att inte anta att det skulle vara okej att rida hemma bara för att det var det där.. Det fick jag lära mig den hårda vägen (bokstavligt talat). Han har även påmint mig om hur viktig kontakten är, och att en bra grund är a och o. Att en sann kommunikation verkligen måste gå åt båda hållen och idag förstod jag nog för första gången exakt hur viktigt det är att träna hästen mentalt och emotionellt först, innan man börjar träna den fysiskt. Har jag inte hans hjärna och hjärta med mig så spelar det ingen roll vart hans kropp är.

DSC_0340

Publicerat i Hästarna | Lämna en kommentar

Eftergiften lär ut!

Jag har en ny häst här på utbildning! En fantastiskt charmig liten ponny som jag inte riktigt vet om jag vill lämna tillbaka sen, hon passar väldigt bra här 😉
Som vanligt när jag jobbar med en ny häst eller en ny grej lär jag mig något nytt eller så kommer gamla saker jag tidigare lärt mig tillbaka och blir verkliga på nytt! De får liksom en djupare innebörd. Då får jag lite inspiration och skriver ihop något som förhoppningsvis är fint formulerat här. Jag blandar ut texten med lite fina bilder på ponnyn i fråga, det är ju trots allt Iris som inspirerat mig även om texten handlar om så mycket mer än bara henne.
DSC_0101

Iris påminde mig om hur en rätt tajmad total eftergift kan bryta ett negativt mönster och det inspirerade mig till att skriva om just eftergift och att det är eftergiften som lär ut.
DSC_0113

Så vi börjar där med att eftergiften lär ut så får vi se vart vi hamnar!
Man brukar egentligen säga: tryck motiverar och/men eftergift lär ut. Hur menar jag då? Jo, när jag ber hästen om något lägger jag på någon form av tryck (mentalt eller fysiskt). Detta tryck kommer motivera hästen till att försöka göra något för att bli av med trycket. Trycket kan upplevas som obehagligt om hästen inte vet vad det betyder eller hur den ska hantera det men så fort hästen lärt sig hur den ska/bör svara på trycket kommer uppleva trycket som intressant och spännande!  För att det är med tryck och med eftergift som vi kommunicerar! Det gäller ju dock att vi inte blir för enformiga och långtråkiga men det är en annan sak som vi får prata om någon annan gång. Hjälp jag har redan svävat ut och skrivit flera rader om tryck när jag egentligen skulle skriva om eftergift! Men tryck och eftergift går lite hand i hand så att säga. Så fort du tar bort trycket få hästen eftergift. Det kallas även negativ förstärkning (inte för att det är negativt utan för att man helt enkelt belönar genom att ta bort något ”obehagligt” i det här fallet trycket). Det betyder inte att man inte även kan ge positiv förstärkning (alltså att man lägger till något trevligt som belöning. Tex, godis eller klappar!) men det är svårt att få till en lika omedelbar tajming med positiv förstärkning (tycker jag iaf!). Jag är helt enkelt inte lika snabb på att få fram en godis som på att släppa trycket.
DSC_0063 DSC_0060

När jag var på en kurs en gång sa tränaren att det bara finns en sak som man måste kunna för att kunna utbilda eller träna en häst: att använda tryck och eftergift. Hon la sedan till att om man vill bli bra på att utbilda och träna hästar behövs det mycket mer men det är det enda som man verkligen måste kunna. Det säger lite om hur viktigt det är… och där svävade jag ut lite till.. typiskt mig! Tajmingen på eftergiften betyder ungefär allt! Nu kommer vi till det väsentliga här nämligen att eftergiften lär ut! Det betyder i praktiken att det som hästen gjorde i det ögonblicket när du tog bort trycket och gav eftergift kommer hästen lära sig som rätt och därmed göra även nästa gång. Hästar lär sig extremt snabbt så har din tajming varit lite dålig säg ungefär tre gånger så har du förmodligen lärt hästen en dålig vana. Det kan vara att dra upp huvudet när du ville backa den, att flytta framdelen istället för bakdelen, att flyga i taket när du försöker göra friendly game (japp, det gäller även där!), att stanna av eller bocka när du lägger på skänklarna eller kanske det allra vanligaste: att stå still och vänta ut dig när du ska lasta för hästen vet att du kommer släppa efter på det där grimskaftet utan att den behöver ta ett steg framåt. Hästen gör inte de här grejerna för att vara dum, den gör det för att den tror att det är det du menar! Jag vågar nog säga att i stor sett alla hästar under rätt förutsättningar kan lära sig nästan vad som helst på 4-7 upprepningar. Efter 7 upprepningar så vet hästen vad som gäller. Oftast förstår den det ännu snabbare men man kan behöva fullfölja sina 4-7 gånger för att verkligen befästa det man lär ut.
DSC_0100
Det finns många typer av tryck och det finns många typer av eftergift. En paus, en stund tillsammans utan några särskilda krav kan ibland vara den bästa belöningen!

När du lägger på ett tryck kommer hästen första reaktion på trycket vara det som hästen tror är rätt. Detta kanske låter lite krångligt men det första hästen svarar med när du ber om något är det som hästen tror att den ska göra. En häst kan inte tänka ”nej jag har ingen lust idag”. Den kan såklart vara lite seg, ovillig eller busig i stunden men det speglar oftast bara oss och hur viktigt det här är för oss i just den här situationen. Om vi lägger på ett tryck med en stark och tydlig intention och med förväntningen att hästen ska svara på trycket kommer den att svara med det den tror att trycket betyder. Så enkelt är det (förutsatt att hästen inte är fullkomligt Right Brain och bara lyssnar på sina instinkter.. så så enkelt var det inte riktigt ändå men nästan!). Om det första hästen gör för att svara på trycket inte stämmer överens med vad vi tycker att trycket ska betyda behöver vi hålla kvar trycket. Då kommer hästen snart försöka med något annat för att få sin eftergift och när den hittat rätt, då ska vi släppa efter direkt. Inte innan, inte efter en stund utan så fort den tänker rätt tanke ska vi släppa. Tajmingen är så oerhört viktig!
DSC_0108
Det spelar ingen roll om vi står på marken eller sitter i sadeln, tryck och eftergift fungerar likadant!

Man skulle kunna säga att det första hästen gör är det den tror att den ska göra, det sista hästen gör är det vi vill att den ska göra. Vi ska alltså sluta när hästen gör rätt, ge den en liten paus så att den hinner fundera på varför den fick eftergift just då och sen börja igen. Först när det första hästen gör är det du vill att den ska göra vet vi att den har förstått. Sen kan du behöva upprepa detta vid några olika tillfällen för att befästa inlärningen helt och fullt men där har du en tanke att ta med dig ut när du tränar!
DSC_0137

Publicerat i Hästarna | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar